När läraren pratar i klassrummet är det viktigt att alla elever hör vad hen säger. Ibland är det svårt för eleverna att uppfatta vad läraren säger eftersom ljudnivån i rummet är hög, eller att lärarens röst förvrängs av rummets ljudreflexer.
Miljöpsykologigruppen vid Högskolan i Gävle (Hygge, Kjellberg, Sörqvist, Ljung) har studerat hur ljudmiljön påverkar elevernas förmåga att höra, förstå och minnas vad som sagts. Resultaten visar att en dålig ljudmiljö gör att elevernas arbetsminne belastas med att urskilja talet ur bruset. När arbetsminnet belastas med att identifiera vad som sägs finns det inte så mycket energi kvar till att minnas vad som sagts. Gruppen i Gävle visar att de elever som har det “jobbigt” i skolan drabbas mer än andra av en dålig ljudmiljö. De ser också att elever med ett annat modersmål än svenska har större behov av en bra ljudmiljö än elever som har svenska som “förstaspråk”.
Även Stig Arlinger, professor i teknisk audiologi vid Linköpings Universitet har studerat hur ljudmiljön påverkar elever som inte har svenska som modersmål.
Lyssna på inslaget i Sveriges Radio med Stig (2 min).
Läs mer om att elever har olika behov av en bra ljudmiljö.
Tyvärr finns det många klassrum som på bilden ovan. I rum med hårda plana ytor studsar ljudet tillbaka in i rummet och detta leder till att ljudnivån stiger. I dessa rum är det jobbigt för lärarna att prata och det är svårt för eleverna att höra och förstå vad som sägs.
För att förbättra ljudmiljön behöver vi sänka ljudnivån, öka taluppfattbarheten och förbättra talarkomforten.
Här finns information om hur man sänker ljudnivån i ett klassrum.
Här finns information om hur man skapar bra taluppfattbarhet.
Här finns information om hur man skapar bra talarkomfort.
Se filmen om hur skolans ljudmiljö påverkar elever, lärare och rektorer.
