I juni 2015 presenterade två studenter på KTH, Petra Lagerberg och Sebastian Holm, sitt examensarbete “En effektiv lektion”. Syftet var bland annat att undersöka om en förbättrad ljudmiljö i skolan kan ge positiva samhällsekonomiska effekter.
Studien visar att en förbättrad ljudmiljö gör lektionerna mer effektiva och att undervisningstiden ökar.
“Väntetid” blir undervisningstid
När lektionen börjar och eleverna kommer in i klassrummet blir det ofta lite “ljudligt”. Om rummen har hårda golv, väggar och tak reflekteras ljudvågorna och ljudnivån stiger. I dessa rum tar det lång tid innan ljudnivån blir så låg att läraren kan börja undervisa. Denna lektionstid ägnas alltså inte åt undervisning. Petra och Sebastian bad en lärare i en femteklass att mäta hur lång “väntetiden” var i klassrummet.
Under påsklovet monterades absorbenter i rummet för att minimera ljudreflexerna.
Efter lovet gjordes samma mätning och det visade sig att “väntetiden” var kortare. En kortare väntetid innebär mer undervisningstid. Mätningarna visar att undervisningstiden ökade med 15 minuter i veckan. Läs deras examensarbete En effektiv lektion.
Att förbättra ljudmiljön är en bra investering
Det kostar pengar att förbättra ljudmiljön i ett klassrum.
– Är det en bra investering?
Man kan räkna på olika sätt, här kommer ett förslag:
Enligt Skolverket hade vi 2014 följande kostnader per elev:
– Undervisning, främst lärarlöner och kostnader för skolledning 49.600:-
– Lokaler och inventarier 18.000:-
– Lärverktyg/skolbibliotek 4.200:-
Det ger en “undervisningskostnad” på 71.800:-/elev.
Jag betraktar det som att samhället INVESTERAR 71.800:-/elev.
Om en klass har 23 elever blir investeringen 71.800:-*23 = 1.651.400:-/år.
Enligt läroplanen ska eleverna i grundskolan få 754 undervisningstimmar per läsår i snitt.
1.651.400:-/754 h = 2.190 :-/h vilket ger en investering på 36,5:-/minut.
Petra och Sebastian visar att undervisningstiden ökade med 15 min/vecka.
Ett läsår innehåller 36,5 veckor. Om vi varje vecka får 15 minuter mer lektionstid ökar vi undervisningstiden med 547,5 minuter/läsår. När vi varje minut investerar 36,5:- blir VÄRDET av en förbättrad ljudmiljö;
547,5 min*36,5:-/min = 19.984:-/år för en klass med 23 elever.
Många klassrum har idag en dålig ljudmiljö på grund av en massa onaturliga ljudreflexer från rummets hårda plana ytor. Det kostar ca 25.000:- att dämpa ljudreflexerna i ett klassrum på 50 kvm.
Om värdet av en förbättrad ljudmiljö är ca 20.000/år är denna investering betald på 1,25 år.
Det är en väldigt kort tid för en byggnadsinvestering.
Jag förstår om några ekonomer är kritiska till mitt sätt att räkna, och jag har respekt för det. Men i min “kalkyl” har jag inte med värdet av att lärarna får en bättre arbetsmiljö, och att eleverna ges möjlighet att få mer KUNSKAP tack vare en förbättrad ljudmiljö. En kunskap som ger eleverna bättre möjligheter att lyckas både i skolan och i livet. Om vi med en bättre ljudmiljö kan hjälpa några elever att lyckas i skolan, och i förlängningen undvika ett utanförskap är vinsten/besparingen för samhället enorm.
Lyssna på Nationalekonom Ingvar Nilsson och Lena Hök på Idéer för livet när de pratar om förebyggande investeringar (4 min).
KTH-studenterna, Petra och Sebastians sammanfattning avslutas med följande mening:
“Observerade nyttoeffekter anses väga tyngre än investeringskostnaden till den grad att installationen rekommenderas till befintliga skolmiljöer och inte bara vid nyproduktion.”
Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, har gjort en film där lärare, elever och rektorer berättar hur en förbättrad ljudmiljö påverkar deras arbetsmiljö. Länk till filmen (5 min).
